Sparad i Lästips, Pedagogik

Rapport 341 – skolfrånvaro och vägen tillbaka

Rapporten Skolfrånvaro och vägen tillbaka från skolverket fokuserar på elever som under skoltiden har långvarig ogiltig frånvaro. Alla skolor brottas med detta komplexa problem och det tar en enorm kraft av alla inblandade.

  • Sammanlagt 1500 skolpliktiga elever i kommunala skolor har läsår 08/09 varit ogiltigt frånvarande i minst en månad
  • Knappt 1100 hade varit borta mer än två månader
  • 600 elever hade varit frånvarande en hel termin.

Detta utgör knappt två elever på 1000 i den obligatoriska skolan och fyra av 1000 i de sista årskurserna. Det är i de sista årskurserna denna frånvaro är vanligast. Inga större skillnader mellan könen går att märka.

  • 12100 skolpliktiga elever har haft ogiltig återkommande frånvaro från vissa lektioner och ämnen under minst två månader. Idrott och hälsa är det mest utsatta ämnet.
  • 11000 elever i obligatoriska skolan har varit frånvarande under minst två veckor pga av beviljad ledighet.

Vad görs och vad kan göras för att få de här eleverna att gå i skolan? Varför är de inte i skolan? Det finns tre skolfaktorer (skolverket och jag fokuserar på dessa): pedagogiska, sociala och organisatoriska faktorer.

Pedagogiska faktorer tänker jag  kan vara att skolan är för svår och eleven inte får det stöd i inlärningen som behövs, motivationen sjunker med ålder och komplexitet. Sociala faktorer kan vara psykiska problem, problem socialt med kamrater och även med lärare och vuxna på skolan. Organisatoriska faktorer kan vara skolans organisation med scheman, flexibilitet, resurerna finns kanske inte och orgaisationen förmår inte lösa problemet på individnivå. Lägg till att det ofta är en komplex väv av alla dessa faktorer samt en social problematik utanför skolan som ligger bakom. Problemet är minst sagt invecklat.

Vilka faktorer är framgångsrika?

  • Bra  och uppmuntrande lärare som tidigt ser problematiken – alltmer tydligt som en avgörande faktor.
  • Bra samarbete med hemmen – grundlagd innan problem tillstöter helst.
  • Samverkan med andra myndigheter vid behov, som barn- och ungdomspsykiatrin samt polis oach socialtjänst.
  • Flexibla och individuella lösningar som mindre undervisningsgrupp, anpassat schema kortare dagar, som eleven skall vara med och styra upp.

Flera av de elever Skolverket intervjuat har på IV (Individuella programmet på gymnasiet) kommit tillbaka eftersom det är en väldigt individuellt inriktad skolform. De eelver som slutförde grundskolan fick alla den här typen av hjälp och individuellt inriktad hjälp. Varje fall verkar på det sättet vara unikt. Inget nytt egentligen, människor är unika.

Min reflektion är att det här är ett tungt och tids- och resurskrävande arbete för skolorna, det gäller att se de förebyggande vinsterna eftersom vi vet att brist på utbildning är den största riskfaktorn för utanförskap. All frånvaro är i sig allvarlig och även en längre ledighet kan få en elev med näsan precis ovanför vattenytan (och de är många) att tappa greppet och ge upp. Goda rutiner för ströfrånvaro är av stor vikt. Frånvaro är nästan alltid en indikation på att något inte står rätt till. Har jag lärt mig något av att läsa den här rapporten så är det att lägga energi på att tidigt upptäcka ströfrånvaro. I de fall där svårigheter verkligen föreligger och insatser behövs ska alla insatser som finns sättas in så tidigt som möjligt. Det är de barnen som behöver resurser och allas vår tid och energi. Det tar tid, det är frustrerande och det misslyckas. Då är det bara att göra nya försök.

Skolan har ju som siffrorna säger inte bara den här typen av elever. Alla elever behöver synas och få en kvalitativ undervisning i vardagen varje lektion varje dag. De behöver samtal, klappar på axeln, hjälp att komma i håg läxorna och en lärare som är glad och stöttande och som har tid. Då pratar jag om de andra 25 i en klass  – varje lektion – som ensam lärare. Eller alla 16 i en mentorsgrupp.

Detta ställer höga krav (igen) på kommun, skolledning att sköta skolan professionellt så att ekonomin och insatserna är prioriterade på rätt sätt. Vi i personalen måste jobba hårt för att alla ska trivas i skolan, förutom det rent pedagogiska uppdraget.  Vi har i alla fall aldrig tråkigt på jobbet!

Fröken Linda

Annonser

Författare:

Bloggare, läsare och lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s