Sparad i Läsning

Högläsning

Jag älskar högläsning.

Nu har jag en årskurs 6 där har vi har en högläsningsbok. Jag hittade mitt ”varför” i och med att vi bestämde oss för att ha tema deckare. Samtidigt som vi arbetar med språk och knep för att hitta tonen i en deckare kändes det självklart att läsa en. Vi har också inlett med att läsa notiser om brott, leta brottsplatser på skolan och övat miljöbeskrivningar.  

ture-sventon-privatdetektivHäromdagen satte jag mig så ner och läste högt ur ”Ture Sventon, Privatdetektiv”. Jag tycker den kan vara en utmaning språkligt eftersom han har ett ganska omständigt sätt att beskriva och upprepa, men å andra sidan är det en del av upplevelsen och humorn.

Jag läste på och i den här boken finns det bilder. Jag hade just beskrivit hur en skurk hade tagit 14 bullar och en sockerkaka av en stackars liten flicka. När jag bara vände boken och sade ”här är han”  – så hade jag nog glömt bort hur fantastiskt nyfikna barn är. Jag fick resa på mig och gå runt tills alla hade tittat snabbt på bilden. Fortfarande helt tyst satte jag mig ner och fortsatte läsa.

Jag tror högläsning är viktigt. Det känns som att det är bortglömt, bortrationaliserat i den precist tidsanpassade curling som verkar vara barns vardag i dag. Lugnet, gemenskapen och bara ljudet av en röst som läser.

Jag tänker fortsätta läsa högt och det tror jag är en viktig del i att erbjuda den fulla upplevelse som litteratur är.

FrökenLinda

Annonser

Författare:

Bloggare, läsare och lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s