Sparad i Uncategorized

Kan en snabb, subjektiv värld bli hållbar på riktigt? #BLOGG100

Återkommer till funderingar kring det nya samhället. Jag ser och håller med om mycket av detta. Vi är mitt inne i en intensiv förändringsprocess som drabbar hela samhället och skolan är i högsta grad en del av detta – om detta är vi nog alla överens.

Våra liv är inte längre lika fokuserade på familjen eller ett större tänk om samhället i stort. I stället är det fokuserat till små kluster där vi tar del av gemenskap, information och på gott och ont troligen formar en idévärld. Detta sker via socialla medier eller och IRL. Vad händer då med helheten? Existerar den inte längre?

Om allt bygger på snabba, subjektiva åsikter och följaktligen om att då tränga in i ett visst kluster med min information – då kommer allt handla om detta. Dessutom har jag förmodligen sekunder på mig att överhuvudtaget fånga uppmärksamheten. Hur når jag då ut med viktig, allmängiltig information? Hur arbetar vi med att bygga samhället till något bättre? Utan att klustren möts och stöts och blöts – hur får vi utveckling?

Å andra sidan är troligen rörligheten mellan klustren ständigt i rörelse vilket inger visst hopp. Det finns exempel på räddningsaktioner som inte längre behöver planeras innan utan planeras med stöd av teknologin – på plats – medan det hela utvecklas. Detta är ett typ av kluster antar jag som blir till något riktigt bra.

Det finns (väl??) frågor som kräver långsiktighet, uthålligt arbete till exempel i form av forskning och att ständigt försöka och misslyckas och jag hävdar att detta är en väldigt viktig del i utveckling. Utan detta inga nya innovationer och ingen lösning på miljöfrågor eller annat.

Men – tänk om världen ser ut så att du provar en gång, för att sedan röra dig vidare. Vilka ska då djupläsa, studera detaljer, ta kunskaperna vidare till nästa steg, ompröva och på riktigt lösa framtiden stora problem?

Därför måste skolan å ena sidan erbjuda bra kunskaper, men oerhört centralt måste också bli att hitta tillbaka till förmågor som djupinlärning och uthållighet – allt i en miljö som samtidigt erbjuder äkta problem att lösa.

Utan den uthålligheten har enligt mig mänskligheten små chanser till överlevnad. En knapptryckning kommer aldrig att vara nog.

Fröken Linda

Annonser

Författare:

Bloggare, läsare och lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s