Sparad i Uncategorized

Vikten av läsande lärare – behöver vi en kanon #BLOGG100

Ledighet, när jag unnar mig den, är läsning. Jag har det som ett av mina största intressen. 

Är inte detta grunden för att undervisa i svenska? Om jag inte läser, har läst och gillar att läsa – hur väcker jag intresset för läsning hos andra? 

Läser i bland om att lärare, svensklärare i synnerhet, läser allt mindre. Detta upprör mig bitvis, samtidigt är jag medveten om att även detta ska rymmas i den där oändligt utvidgade förtroendetiden. Det är dock ett måste att vara intresserad av litteratur när du undervisar om det. Punkt. 

Litterär kanon för skolan diskuteras då och då och jag är kluven. Argument för skulle vara att det finns en gemensam bas elever läser och det bygger upp referensramar, för både elever och pedagoger (jfr antal skolor som läser I taket lyser stjärnorna i åk 7). Ett andra argument för skulle ju vara att en icke läsande lärare tvingades undervisa om och läsa vissa böcker, snällt uttryckt, för stöd i att undervisa vissa titlar. På ett plan säkras en likvärdighet också.

Det skulle innebära som grundkrav att ett stort antal just undervisande lärare var med och byggde upp detta och uppdaterade delar vid behov.

Mina invändningar är att det blir såklart begränsande. Hur väljs detta ut? Dessa titlar får ju en exponering utan like, hur ser vi på detta och marknadskrafterna i förlagsvärlden? Nej, det känns subjektivt och tungrott. 

En smartare väg att gå skulle vara att svensklärare hade tillgång till en stor bank av boktips, nivåexempel, planeringar, skrivuppgiftstips och lässtöd via t.ex Skolverket, olika svensklärarföreningar etc, utan att det skapas en regelrätt kanon. Detta saknas helt i dag  – utom i den djungel vi käckt kallar det utvidgade kollegiet oorganiserat och inte samlat. Ingen kritik mot alla i detta kollegium via olika sociala kanaler dock, men det är en annan sak. 

Vi lärare lämnas ensamma med en absurd mängd ansvar och uppgifter. Det här tar TID! En rimlig hjälp skulle väl vara ett forum, en litteraturbank att ösa ur. Det skulle inte inkräkta på min yrkesstolthet i alla fall. Inte om det fanns valfrihet och om det är pedagoger som ligger bakom i samarbete med t.ex Skolverket. 

Jag skulle ge min högra arm för att avlönat på heltid arbeta med en sådan lösning, i samarbete med skolor runt om i landet. 

Fröken Linda

Annonser

Författare:

Bloggare, läsare och lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s