Sparad i Fröken Linda funderar, Pedagogik

Elefanten i rummet – viktigt!

Läste Skolporten och en debattartikel skriven av Ingela Netz, länken är till samma text, men tagen från hennes blogg.

Elefanten i rummet är resurser, resurser i verklig form, i form av händer och fötter.

”När frågan om elefantens närvaro lyfts riskerar den därför att mötas från nivån ovanför med ett ”nejdå, det handlar inte om resurselefanten, det handlar om att du måste göra ditt jobb bättre”.”

Handen på hjärtat – visst känner du igen detta? Eleven når inte målen, kommer kanske inte på lektionerna, alternativt sitter utanför lektionerna i skolans korridorer. Du som pedagog når inte denna elev, det vet du med säkerhet. Du tar upp detta i olika sammanhang och det absolut enda som oftast händer det är ”jamen. något gör att eleven inte kommer in i klassrummet – pedagogiken, du måste anpassa undervisningen. Bli en bättre lärare.” Göra mer, göra bättre, göra mer för alltfler – med planeringstiden nere på ett minimum.

OK, jag tar fram material, funderar på hur eleven ska kunna vara med i olika moment. Skriver tydliga post-it-lappar med mål för lektionen. Kommer till skolan tidigt och gör i ordning den exakta planeringen. PUH! Nu är det lektion!

Följande scenario inträffar: Eleven kommer inte, Eleven kommer de sista 10 minutrarna. Eleven kastar lapp och material åt sidan och dyker ner i skärmaktviteter. Eleven kommer in mitt i en genomgång och en diskussion med övriga klassen om viktiga kunskapsmål och krav. Ridå ner. Lektion slut. Elev utan kunskaper.

Budskapet till mig: Gör mer. Fortsätt. Du lade troligen fram uppgifter som inte alls fångade den här elevens intressen. X kanske vill läsa en tidning om motorsport, har du testat det? Du är så kompetent! Trägen vinner ser du!

Nu raljerar jag – men inte så mycket som ni kanske tror. Poängen är: Ingen har någonsin sagt: Vi saknar resurser för att du som pedagog ska få stöd i att fånga upp den här eleven (eller flera i samma klass). Vi ser att behoven den här eleven har ser annorlunda ut än det vi kan erbjuda på skolan. Nej, vi har ingen som kan vara i korridoren och sedan ta med eleverna till en liten grupp och erbjuda de strategier för att kunna vara elever.

Skolan i Sverige gör många bra saker. Varje dag. Lärare arbetar hårt varje lektion med den egna hälsan satt på risk. Pratar jag med de som arbetar med 2-åringar så kan de tydligt se stödbehoven där och då, men inte heller där sätts reurser in. Hållbarheten är noll. Framförhållningen minus.

Systemet och tänket behöver göras om i grunden – ordentligt. Hur? Ingen aning. Sverige har kapacitet att ha en skola i absolut världsklass. Våra elever har det BÄST i hela världen.

Vi måste ställa högre krav på en organisation som är tydlig och har resurser. Alla ska göra rätt saker. Vill se betydligt högre krav på elever, lärare och på skolledare men kopplat till en organisation med resurser. Elefanten i rummet. Jag har bestämt mig för att våga prata om den.

Lösningen till de mindre förbättringarna finns i ett idogt vardagsarbete, men det är dags att förstå och agera på behovet av  resurser i form av händer och fötter som avlastar pedagogerna. Det löser vi tyvärr aldrig med ”trägen vinner”.

Hävdar att läraryrket är det viktigaste yrket som finns. Det är av pragmatiskt engagemang jag riskerar framstå som ”gnällig”.

Fröken Linda

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Författare:

Bloggare, läsare och lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s