Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning

Debatten om texttyper

Jag har följt debatten som började med att Lars Melin konstaterade att skönlitteratur inte ger framgång i läsningen av de texter som läses i yrkeslivet. Sedan har flera kommit att skriva repliker, läsambassadören, docent i litteraturvetenskap, en ledare och det mest balanserade  – av en lärare.  Här är tråden

Skönlitteraturen behöver sina försvarare, men i det här sällskapet är vi nog alla sinsemellan frälsta av den redan. Litteratur har en  emotionell kraft och det den ger en upplevelse som är unik innehållsmässigt. Skönlitteratur är helt enkelt fantastiskt. Det är det nog egentligen ingen av dessa debattörer som säger emot och inte undertecknad heller. Det är vi överens om.

Vi behöver dock se att en hel del läsning är funktionell och abstrakt på ett annat sätt. Termer, begrepp, nyhetsartiklar, PM, faktaunderlag för rapporter, instruktioner, arbetsbeskrivningar. Ja, kort sagt ALLT vi alla läser varje dag som inte är skönlitteratur. Jag läste Adrienne Gears bok ”Att läsa faktatexter” Hon presenterar sin insikt om hur pass lite av den dagliga läsningen och av den läsförståelse som måste byggas upp inför studier och yrkesliv som är skönlitteratur. Märk väl att jag fick tips om denna bok av en NO-lärare, det är så det ska fungera!

Min insikt är att som lärare i svenska vet jag värdet av allt detta. Det är tydligt reglerat i styrdokumenten att vi i skolan/svenskämnet ska läsa och skriva olika typer av text. Jag märker i min undervisning att det mesta vi läser i dag är svårt för ungdomarna att läsa på djupet. Här föreligger en gigantiskt utmaning.

Lösningen då? Ja, enkel är den inte. Det är ett dilemma att det läses så lite överhuvudtaget, enligt mig. Det betyder att vi alla behöver uppmärksamma detta. Inte bara i skolan, som tyvärr inte är den ständiga patentlösning alla tror. Några viktiga saker kan jag som pedagog med läsansvar göra:

  1. Bättre samarbete över ämnena. Eleverna läser och skriver så mycket i olika ämnen inte bara i svenska.
  2. Uppmärksamma ett språkutvecklande arbetssätt. Ge kollegor stöd i detta. Jag har hållit en del intern fortbildning om detta och erbjudit mig att vara ett bollplank.
  3. Alla lärare i svenska behöver även uppmärksamma skönlitteratur och vara bra läsmodeller. Min personliga åsikt är att det behöver läsas mycket mer utanför skolan.
  4. Starta läsprojekt – gå i hop med kollegor, ge boktips. Ge eleverna i uppgift att läsa hemma. Det har jag gjort med min klass och det kommer jag fortsätta med. I vilken form funderar jag på just nu.

Läsförståelsenivån, läsuthålligheten och även skrivandet har fallit tillbaka i och med teknikutvecklingen och den sjunkande respekten för skola och bildning/utbildning, många faktorer samverkar här.

Vi har ett gemensamt ansvar att som läsambassadör, som lärare i olika ämnen, som förälder, kompis och förebild att peka på värdet i allt läsande och visa på den kompetens i att läsa på olika sätt som samhället ställer krav på. Det här är inte bara något skolan kan arbeta med. Fler vuxna måste bli läsande förebilder, av olika sorters texter.

Fröken Linda

Annonser

Författare:

Bloggare, läsare och lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s