Sparad i Fröken Linda funderar, Fröken Linda och kursplanen

Fröken Linda och kursplanen 7

Det centrala innehållet fortsätter och tar upp språkbruk:

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Nya ord i språket, till exempel lånord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
  • Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.

___________________________

Läser och får läsa om – återigen spretar det och även om detta kanske kan vara mer konkret så är det en viss skillnad på att lära sig nyckelord och att ta anteckningar och att prata om etiska och moraliska aspekter på yttrandefrihet. Här återfinns också både de nordiska språken såväl som våra 5 minoritetsspråk och den historiska aspekten med låneord och språkbruk genom tiderna.

Det är inplacerat under ett tämligen stort paraply för att uttrycka mig milt. Hur långt har jag i min undervisning utvecklat detta? I ganska hög grad visar det sig.

Minoritetsspråken och de nordiska språken har blivit bra arbetsområden. Sedan har språkbruk genom tiderna och låneord vävts samman för att ge en historisk överblick. Identitetsutvecklingen och de mer moraliska och etiska delarna i detta behöver jag utveckla. Tror jag behöver bli mer medveten om detta och försöka visa på vilken makt ord och språk bär med sig.

Jag behöver få in mer även av denna del i det centrala innehållet. Hur? När? I vilket sammanhang? Vilka texter? Jag har läst faktatexter om minoritetsspråken och använt faktaprogram i arbetet med eleverna. Språkbruk genom tiderna har blivit översiktligt och jag måste ha in de nordiska språken tydligare.

Förmodligen är allt detta självklart och färdigplanerat för alla. Eller? Jag har ägnat stor tankemöda på förra delen om berättade texter och sakprosa. Var på biblioteket och bad de tipsa om ungdomsböcker skrivna av författare från norden – tänkte hitta en dansk Johanna Thydell, eller en bok som utspelar sig i Finland och är skriven av en finsk författare. Hur skulle skolan och föräldrar skildras i en bok skriven i en finsk miljö? Var fullt beredd att läsa in mig på ett antal böcker eller helst noveller direkt. Fick inget tips, de hade inget. Det blev ingen nordisk litteratur.

Tänk – just det – om det hade funnits en lista med tips på läsning (det kanske det finns??). Det hade varit bra stöttning, mer tid till min faktiska undervisning. Jag fortsätter utveckla min undervisning även här. Hittar säkert texter till slut. Uppfinner det berömda hjulet. Igen.

Ännu en läsning av det centrala innehållet nästan avslutad. Även denna gång på en ferie utan diskussioner. Det kommer att behövas omläsningar. Tankar om tolkningar väcks varje gång. Gör jag något av allt detta? För mycket? För lite? Sedan tillkommer tiden det tar att hitta min tolkning, göra alla avvägningar och hitta ett lämpligt stoff.

Likvärdigt?

Fröken Linda

 

Annonser

Författare:

Bloggare, läsare och lärare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s