Sparad i Fröken Linda funderar, Läst och tänkt, Lästips

Lärarens återkomst

Syftar inte på min återkomst  – jag har varit här hela tiden. Bloggen har vilat av tidsbrist. Nej, jag har läst boken Lärarens återkomst – från förvirring till upprättelse av Jonas Lindroth.

Vi börjar från början. Jag köpte den här boken efter att ha läst om den på sociala medier och den lät intressant och lite i linje med mina funderingar.

Jag är lärare och inte professor och har bara med mig insikten/magkänslan att på bara ett femtontal år har det hänt saker med mitt yrke jag inte helt stöttar. Det är systemfel och Linderoth lindar inte in sin kritik av konstruktivismen och ”eleverna ska äga sitt lärande”. Det vet alla lärare att det är få elever som klarar av, det är därför mitt yrke finns.

Jag tänker inte analysera alla strömningar och idéer här för det är inte vad den här boken mest har gett mig. Jag kan en del om den teoretiska bakgrunden till våra läroplaner och till den ideologi som svenska skola har styrts in på. Är ofta kritisk dessutom. Nej, detta var inte behållningen. Behållningen var att känna igen mig i beskrivningar av läraryrkets nuvarande absurda situation och i det som Lärarhögskolan förmedlar som ger mig mest. Det är skrämmande läsning, det är pinsamt och ovärdigt en kunskapsnation. Inget mindre än så.

Mest berörs jag av beskrivningen av hur äldre, erfarna och DUKTIGA pedagoger har behandlats när de stått upp för sina erfarenheter. Erfarenhet respekteras inte, genomgångar är alltid onödiga och TÄNK på att ingen orkar ens lyssna. Det kallas lärarledd undervisning.

Det händer aldrig att någon chef eller rektor eller så frågar hur det går i mina ämnen, utan allt handlar bara om att arbetslagen ska vara något som vakar över barnen och deras sociala utveckling och att alla mår bra och att vi samarbetar” (s.80)

I ett arbetslag med som samlar lärare med väldigt skilda ämnen saknas ett gemensamt kunskapsfält. Det man däremot delar är sina erfarenheter av eleverna. Deras trivsel och sociala aspekter av deras liv blir kollegornas minsta gemensamma nämnare /…./ Det betyder att ämnesinnehållet inte får en naturlig plats i lärarens vardag. Skolan blir social omsorg med pedagogiska förtecken stället för att vara pedagogisk omsorg med sociala förtecken” (s.80).

Exakt så! Denna SO-lärare och författaren beskriver exakt det jag saknar allra mest, egentligen hela tiden – mitt ämne? Mina ämneskollegor? NÄR pratar vi pedagogik? Detta är skolans största och allvarligaste systemfel. Boken beskriver detta nästan hjärtskärande i delar och det är inget annat än skamligt hur äldre lärare behandlats och har sett sina förutsättningar försämras.

En annan märklig sak är att ingen frågar efter resultat och statistik. Inte ens NP analyseras genomgående. Vad har hänt?

Det var bra att som lärare läsa den här boken och den ger mig lite revolutionslusta. Det hänger på oss, individerna. Organisationen verkar vi inte rå på i nuläget.

Vi har världens bästa och viktigaste yrke, det fortsätter jag att hävda.

Fröken Linda

Annonser
Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning, Läst och tänkt, Lästips

Den meningsfulla högläsningen

Läst den korta, mycket trevliga och framförallt kloka boken Den meningsfulla högläsningen av Anne-Marie Körling. Det här är en bok alla skulle läsa.

Det handlar egentligen om erövrandet av språket – orden som behöver tränas in och höras, smakas på och upptäckas. Det här börjar inte i skolan. Det börjar med det lilla barnet som föräldrar och syskon pratar med, läser med, upptäcker med.

Skolan har ett väldigt stort ansvar för läsutvecklingen, den som tar ett vardagsspråk in i ett skolspråk. Men låt oss stanna vid högläsningen. Körling dömer inte, kommer inte med pekpinnar, men beskriver ändå hur enormt viktigt det är. Påminner mig om att skapa ett klassrum som innehåller böcker. Böcker att bara lyfta upp och läsa ur. Fastna i. En kort stund.

Är det en sak som kan bidra till att texter upptäcks och att läsningen blir meningsfull så är det högläsning och samtal, men även att den vuxna tidigt hemma agerar modell. Läser, upptäcker ord, ser till att det finns ord.

Högläsning är en gåva du ger. citerar Anne-Maries som som kommer hem och har fått en ny lärare:

”Han gillar oss”, sa min son

”Hur vet du det”? frågade jag

”Han högläser”.

Vi har detta stora kollektiva uppdrag att skapa läsande människor  – det ska skolan ta och det ska vi alla ta. Kan vi inte bara börja se läsning som viktig igen?

Fröken Linda

Sparad i Fröken Linda funderar, Läst och tänkt, Lästips, Uncategorized

Bedömning och betyg

Kärnverksamhet. Det är det första jag tänker på när dessa ord dyker upp. Det andra är att jag sedan länge påtalat att detta inte ges tillräckligt fokus i vardagsarbetet. Jag upplever ständigt en ensamhet i bedömningar jag gör. Inte osäkerhet. Ensamhet. Det sker nämligen aldrig inom en reglerad arbetstid – så då var det konstaterat.

Jag har just återigen bläddrat igenom boken Betygsättning – en handbok skriven av Anders Gustavsson, Per Måhl och Bo Sundblad. Detta är viktig läsning. Redan innan omläsningen har jag använt deras tänk om kunskapsomdömen och ska utveckla detta mer.

Det tydliga i att ange antal lektioner, kolla upp närvaro och sedan beskriva tydligt vad eleven har genomfört i 4 delar.

___________________________

NN vi under vecka 35-40 haft x lektioner, du har närvarat X av de.

  • NN kan, vet känner till
  • NN har inte visat att NN vet, kab känner till ….
  • NN har förmåga att..
  • NN har inte visar att NN har förmåga att..

___________________________

Punkterna 2 och 4 har visat sig enormt betydelsefulla vid de bedömningar jag har gjort. Det är detta vardagliga noterande om vad som uppnåtts i inlämnat eller redovisat arbete som är viktigt att få tid att dokumentera och prata med eleven om. Bedömningar görs på arbete som har presterats (eller noterats att det inte har presterats). Det är INTE betyg.

Betyg relaterar till flera kunskapsomdömen som jag sedan relaterar till kunskapskrav och kursplan samt förväntade resultat jag för varje arbetsområde har satt upp. Sedan ska jag summera detta och för terminen sätta betyg.

Bedömningarna bör vara glasklara för elev/vårdnadshavare. Kunskapskraven och kursplanen ska vara glasklar (har invändningar mot att detta är ens möjligt) för mig som lärare.

Kollegorna är viktiga här för likvärdighet och rättssäkerhet och detta här i hop. Mina erfarenheter från i våras när det blev uppenbart att mina bedömningar inte varit utförda på ett ultimat sätt belyser vikten av detta. Flera faktorer spelade in, men kontentan var: vi hade inte haft möjlighet till sambedömning, det var en röra av att felaktigt sätta mer betygsliknande omdöme än kunskapsomdöme. Tidsbrist och stress. Kände mig fruktansvärt oprofessionell och det tog ett bra tag att landa. Sedan fanns elevfaktorer som sen inlämning och andra mer moralisk/etiska frågor som vi ska hantera utanför detta.

Det finns bara en sak att göra här: Lyft detta. Fokus går till det energi kan ägnas åt. Det är bara en skolledning med samma fokus som kan stötta i detta. Det äkta fokuset. Det som innebär att annat tas bort från lärarna och i stället med samma prioritet ges som uppgift till personer som inte har detta i som kärnverksamhet.

I sommar jag jag läst kursplanen i svenska igen och jag har åter bläddrat i denna bok. På schemat står att vi ska ägna oss åt detta på uppstartsdagarna. Men vad händer sedan? Vi har redan ett stort fortbildningsprojekt, eller förresten egentligen två, som kräver tid och fokus.

Så – när kärnverksamheten? 

Fröken Linda

Sparad i Läst och tänkt, Lästips, Pedagogik

Tankens mosaik – utläst

Har läst ut boken Tankens Mosaik av Ellen Oliver Keene och Susan Zimmermann, har bloggat om en del av det boken tar upp tidigare.

Boken går i genom ett antal lässtrategier och dessa känner jag igen från annan litteratur i ämnet som jag har läst. Det jag gillar med den här boken är att den är så reflekterande. Det är så levande beskrivet och jag är imponerad av den problemlösning som lärarna ägnar sig åt. Det intresserar mig och känns gediget  – och är något jag saknar i min verksamhet.

Kapitlen tar oss igenom olika lässtrategier och jag har börjat se en större helhet i den mosaik som läsning faktiskt är. Boken handlar om alla typer av texter.

Jag inser att jag aktiverar mina strategier när jag läser, tex en fantasybok jag läste nyss:

  • inre resa, förflyttas IN i texten
  • Får inre bilder och kan även känna värmen eller kylan som beskrivs
  • förutspår – vad ska hända nu?
  • Jag ställer frågor
  • Jag aktiverar allt jag vet efter att ha läst många ungdomsfantasyböcker.

Jag har också haft svårt att tydlig beskriva inferenser och att syntetisera och upplever att jag har svårt att se vad det är. Jag syntetiserar genom att jag ser teman i boken om vänskap, kärlek, frihet kontra mer bunden trygghet – jag ser också detta som ett tema i flera andra böcker jag har läst. Jag har utvidgat repertoaren, men kanske inte utmanat mig i läsningen.

En mening som jag tyckte var bra från boken om detta är:

En sammanfattning är en uppräkning av delarna och en syntes är på något vis skapandet av något helt” (sid 193).

Jag kan ta händelserna och teman från just den här boken och sätta de in i en helhet/generalisera om att den är en en berättelse om kärlek  – oavsett hur konstigt samhället nu såg ut i den där fantasyromanen så ser jag som läsare lite igenom just den boken och funderar således mer generaliserande.

Mina elever är ivriga att få redogöra att de kommer i håg vad som har hänt  – uppräkningen av händelser i boken, i bland är detta något jag efterfrågar. Färre drar slutsatser, generaliserar och gör textkopplingar till annat de läst, upplevt och kan. Gör de det blir det ganska enkla ytliga teman. Det här är så intressant och gäller i högsta grad all läsning och läsförståelse.

Jag behöver lära eleverna att ta till sig informationen i en text, förstå ord/innehåll. Sedan måste de gräva djupare och ställa frågor, sammanfatta och jämföra  – få in det de har läst in en helhet. Det får den här boken mig att verkligen få syn på. Den ställer frågor till MIG som läsare också.

Fröken Linda

 

Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning, Lästips, Pedagogik

Gräva djupare med frågor

Det här inlägget kommer att handla om att lära elever att ställa egna frågor till texter de läser. Jag läser Tankens Mosaik av Elin Oliver Keene och Susan Zimmerman (Daidalos, först utgiven 1997)

IMG_1376

Boken kom till när två läsforskare/lärare i Denver skrev ner sina erfarenheter efter att ha varit runt på skolor och undervisat i strategier för läsning. Tankens mosaik, det handlar om hela den process läsningen är.

Kapitlet om att gräva djupare med frågor fastnade jag för. Det är en av de strategier forskning tar upp som erfarna läsare använder när de läser. Boken tar upp flera av dessa strategier och läsningen fortsätter.

In i ett klassrum kliver en av läsutvecklarna in, där för att hjälpa en frustrerad lärare att hitta nya metoder i undervisningen. Det är ett prydligt klassrum, 28 elever och de flesta kan avkoda och högläser bra. Så? Något fattas.

Snabbt ser läsutvecklaren att barnen inte blir involverade eller berörda i läsningen, det blir mekaniskt bra. Här behövs frågor, att börja gräva djupare i texten. I sin iver att få med alla och ha struktur med 28 elever behövdes utrymme för eleverna att bli mer delaktiga i inlärningen – att ställa frågor. Såhär beskrivs läraren vi möter ”Hon eller han vet sig göra ett bra jobb, men har också en intuitiv insikt som säger att undervisningen och skolan kan bli bättre”

Efter observationer diskuterar de vad som kan vara en bra väg framåt. Efter att ha pratat lite landar de i att aktivera elevernas intresse med frågor. Tanker får ursprunget i att vi alla vet alla vilka frågemaskiner barn är i 6-7 års åldern. De beslutar att utgå från forskning som säger att erfarna läsare ställer frågor medan de läste och kanske skulle denna lässtrategi få engagemanget att öka i klassen. De börjar med att modellera och läser texter med barnen, som är 6-7 år. Sedan successivt lär de sig att skapa egna frågor.

Det är en stadig process som utvärderas och de arbetar även med sk demonstrationsgrupper som träffas och ger en mindre grupp elever en fördjupning av strategin. Ofta elever som behöver stödet, men några frivilliga brukar få plats. Den gruppen ses t.ex när de andra läser tyst. De arbetar med detta många veckor.

Grundligt arbete med stöd och observationer utifrån. Läraren får explicit stöd att ta nästa steg – vilken dröm och vilken kvalitet! Mitt klassrum skulle helt klart behöva detta – frågor, frågor som gräver djupare i texten. Självklart ska detta testas – med de förutsättningar jag nu har.

Lite slutsatser och nyckeltankar från kapitlet:

Erfarna läsare ställer frågor för att:

  • Klargöra innebörden
  • Fundera över text som återstår att läsa
  • Bedöma författaren syfte och bokens stil, innehåll eller format
  • Leta upp specifikt svar i texten eller begrunda retoriska frågor texten inspirerar till.

Erfarna läsare vet också att de mest fängslande eller förbryllande frågorna till en text inte har ett uttryckligt svar utan läsaren själv måste stå för tolkningen.

I klassrummet blir detta så spännande och just att utmana eleverna i att det inte alltid finns svar på frågorna de ställer, utan att det är de fritt att tolka ger alltid givande diskussioner. Men – det är också en utmaning att få de att faktiskt leta i texten efter svaren på frågorna de faktiskt hittar där.

Det blir parallellt en utmaning för mig att få syn på mina frågor till texter och samtidigt visa och modellera hur jag använder mig av den strategin. Vilka frågor? Hur kategoriserar vi dem? Hur mycket frågor ställer jag själv till en text?

Jag ska också läsa om/studera Adrienne Gear, som på så många sätt är inne på samma strategi, mer och närmare. Det kommer att ge mig idéer till att utveckla detta i mitt klassrum.

Fröken Linda

 

 

Sparad i Läsning, Lästips

Hyllan med Engelsk ungdomslitteratur. Sommarläsning

IMG_0218

I ett av klassrummen på skolan har jag iakttagit att det finns en hylla med lite blandad kompott av böcker på engelska, ungdomslitteratur. När juni kom bestämde jag mig för att ta med mig en hög hem och läsa/bekanta mig med. Det var ett hinder för mig att inte ha läst böckerna även om jag visste att de var noggrant utvalda av kollegor som fått hjälp en bokhandel.

Jag följer en enkel regel som lärare: jag måste läsa de böcker jag ber eleverna att läsa, till allra största del. Enda undantaget blir när eleverna väljer fritt eller vid enstaka genreteman, då tar bibliotikarien på skolan till hjälp. Varför behöver jag då läsa det eleverna ska läsa på min rekommendation? Enkelt; ingår i att vara språklärare. Det är en väldigt stor skillnad på att rekommendera en bok jag läst mot en jag inte läst. Det märker också eleverna. Det är när jag berättar om boken de blir intresserade. Jag visar mig själv som läsare. Delar med mig.

Jag har läst 11 titlar genom att läsa noggrant i början, sedan bläddrar jag mig fram och sedan läser jag lite för att ha en gissning om slutet, Så, nej, jag har inte läst varje ord, men detta har gjort att de här 11 böckerna kan jag rekommendera.

Alla titlar höll hög kvalitet och är typiska ungdomsromaner med teman som vänskap, familj, kärlek och många starka känslor. Jag ska nu ta med de tillbaka och sätta en lapp på eller i som visar eleverna att jag har läst boken och kan rekommendera den.

Målet är att kunna få elevernas utlåtande på de här böckerna och då dela läsupplevelse med mina elever. Dessutom har jag berikats av bra litteratur. Det skrivs oerhört mycket bra böcker för barn, ungdomar och unga vuxna.

Fröken Linda

Titellista:

Kit´s Wilderness av David Almond (vänskap, pojke, farfar)

Invisible Touch av Kelly Parra (identitet och sorg, gängkrig)

Martyn Pig av Kevin Brooks (hemförhållanden, utsatthet)

Twisted av Laurie Halse Anderson (Kärlek, vara udda)

Across the Barricades av Joan Lingard (klassiker om kärlek i oroligt Belfast på 70-talet)

Hugging the Rock Susan Taylor Brown (förälder som överger familj, relation pappa-dotter)

Inventing Elliot av Graham Gardner (mobbning)

Lizzie´s Wish av Adele Geras (historisk roman, 12-årig flicka i det viktorianska England)

Andie´s Moon av Linda Newbury (historisk roman, 1969)

The Edge av Ben Bo (tonårskille på drift får hjälp att hitta sig själv)

Off the Trails av Emily Franklin (Chalet Girls) (del i en serie om vänskap och relationer)

Sparad i Lästips, Pedagogik

Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken

att-folja-larande-formativ-bedomning-i-praktikenHar läst att följa lärande av Dylan Williams. Den hadlar om formativ bedömning  – skulle gissa att en hel del skolfolk har läst denna. Formativ bedömning är väldigt mycket på tapeten och jag gillar tankarna med det – sedan kan jag här tillägga att jag efterlyser jag i bland den summativa delen också, vilket jag gärna vill läsa något om också.

En sak vet jag: vi måste få våra elever att bli mycket mer aktiva i sitt lärande. Det betyder att vi behöver vara tydliga med vad vi ska lära ut och sedan ta reda på vad eleverna egentligen lär sig. Se eleverna själva som en lärresurs. Boken tar upp forskning på området och då kan jag känna mig frusterad och hjälplös – inget verkar ju fungera – först. Sedan kommer jag till de mer handfasta tipsen och då blir det riktigt intressant. I slutet av bokeb finns en lista med tips på vad du kan göra i form av formativ bedömning.

Jag har i min undervisningenredannosatpå

  • Two stars and a wish,
  • loggböcker har jag alltid med eleverna och de frågor som finns i boken kommer jag verkligen att använda.
  • Glasspinnetipset – elevernas namn på glasspinnar och även olikfärgade muggar – både dessa kräver mer av förändring, men jag är väldigt peppad att prova. Har för övrigt provat glasspinnarna och visst, eleverna blev lite överraskade och lite mer uppmärksamma  – detta var då i en grupp där alla har språk nog att kunna besvara slumpvisa frågor överhuvudtaget.

Detta var några av de tips som togs upp och det kommer att bli de jag återkommer till och bläddrar i boken igen för att sedan prova.

I övrigt kan du via youtube titta på Dylan Williams  The classroom experiment, där hittade jag glasspinnarna och även olikfärgade muggar och även att lämna tillbaka kunskapsprov med enbart kommentarer. Sevärt

Det är viktigt att utöka sina metoder och verktygslådan som lärare behöver ha – det här är en väldigt bra början. Överhuvudtaget anser jag att det på engelska finns betydligt mer litteratur med tex 100 lektionstips, med de där små guldkornen som faktiskt kan göra skillnad. Detta behöver vi dela emellan oss också. Hoppas jag hittar några kollegor att prova detta med. Det blir roligare att kunna reflektera tillsammans om det.

Fröken Linda

Sparad i Lästips

Alla i mål

Har läst Aalla-i-mal-skolutveckling-pa-evidensbaserad-grundlla i mål av Per Kornhall, allmänbildande, tydlig och lättillgänglig i alla fall för oss som jobbar i skolan. Boken är en översikt och även ett inlägg i debatten om skolutveckling på evidensbaserad grund. Kornhall går i genom vad han tycker är viktigt med skolutveckling och sedan ger han exempel, Nossebroskolans utveckling i SKL:s rankning öppna jämförelser och Ontario skoldistrikt. Två aktuella framgångssagor.

Jag läste inte boken kritiskt, för jag vet att jag håller med om mycket han skriver och känner igen mycket av forskning och metoder han tar upp. Han är inte förtjust i skolvalet och kommunaliseringen. Det visste jag sedan innan. Jag själv vänder och vrider lite på det där då och då, utan att landa i annat än att  – troligen finns det ett bättre sätt. Den ena handen måste ha kontroll på vad den andra gör, tror inte detta är fallet i dag. Ska skolan verkligen vara baserad på de olika betalningsmodeller som finns i dag? Det verkar ha slagit snett. Är lösningen förstatligande? Vet inte, men något behöver justeras i hela tänket. Ekonomin måste vara strikt under kontroll på varje skola och jag vet att skolutveckling kostar.

Saknar kanske tankar om det jag ser som bekymmersamt, nämligen ferietjänsten och det hinder denna sätter upp. Jag är av den åsikten, men en organisation med rätt fokus och där alla drar åt samma håll kanske får mig att ändra åsikt. Rektorernas uppdrag i nuläget beskrivs som ett kamikazeuppdrag och det är exakt min åsikt och jag har använt exakt de orden. De blir dragna i för många riktningar utan att ha rätt understöd.

Vad tar jag med mig? Att politiker kan behöva större insikt i skolans regelverk, skollag och läroplan, i sådan grad att besluten blev mer insatta i vissa fall. Det var en intressant tanke att ge politiker utbildning i detta. Jag gillar också genomgången om vad olika delar av organisationen kan göra, huvudman, rektor, lärare. I dag handlar det mycket om kärnan i uppdraget, eleverna i klassrummet. Det är det enda som ger resultat. Allt annat strävar ditåt. Skulle kunna skriva mer om detta,  har starka åsikter om helheten i en skolas organisation.  Det behövs ett stort arbete som är en blandning av mer understöd i form av administrativ personal och att kommun och rektor måste värna lärares tid på ett smartare sätt.

Undervisa på evidens- och erfarenhetsbaserad grund är ett stort ansvar. Lärare ska kunna motivera sin pedagogiska val i forskning och beprövad erfarenhet. Det är inga små krav och det är därför vi måste vara en legitimerad yrkesgrupp med höga krav på lärarutbildningen och på vår egen profession.

Kollegialt lärande och tid för pedagogiken och undervisningen, så beskrivs vägen framåt. Det ställer krav på alla led att sträva ditåt, ha det som enda fokus. Ett annat ord jag vill ha med är långsiktighet. Inga fler modeflugor utan hårt, fokuserat arbete på att få alla i mål.

Skola ÄR intressant, så läs detta och bli mer insatt.

Fröken Linda

 

 

Sparad i Läsning, Lästips, Uncategorized

Det fjärde riket

fjarde-riketHar skrivit ett inlägg i Lindabloggen om denna nya ungdomsbok. Titeln är en direkt anspelning på Hitlers tredje rike.

Den har blivit väldigt omskriven och jag rekommenderar alla lärare att läsa den och även om jag inte är odelat förtjust tror jag det är viktigt att vi läser och diskuterar detta med eleverna. Om det kommer en ny Hitler – i vilken skepnad kommer hen och hur ska vi uppmärksamma tecknen?

Sparad i Lästips, Pedagogik

Lässjuka

Tiden flyger i väg och bloggen blir milt sagt försummad, men här är jag igen!

Har inlett läsningen av Hungerspelen av Suzanne Collins med år 8. Omedelbart bryter en läsfeber utan like ut, alla jag menar alla, läser som aldrig förr. Eleverna har i majoritet läst ut boken redan och det gör mig så glad.

Hungerspelen är en ganska ny bok. Den handlar om två ungdomar som bor i ett av de fattigaste diskrikten i landet Panem, som är resterna av det som var USA. Straffet för ett tidigare misslyckat uppror är de årliga Hungerspelen. I alla distrikt måste alla ungdomar mellan 12 och 18 år delta i lotteriet om att bli uttagna till Hungerspelen ( tänk Robinson fast värre). De fattiga och underkuvade  invånarna i distrikt 12 ser detta mer eller mindre om en dödsdom för de två ungdomar de skickar i väg. De har nog med att klara sitt dagliga värv i gruvorna och många familjer lever på svältgränsen. I andra, rikare, disktrikt ses det som en ära att bli lottad till att delta i spelen. Oddsen är inte jämna direkt.  Reglerna är enkla: 24 ungdomar. Bara den sista levande kommer ut från arenan. Allt direktsänds.

Läsmässigt kanske boken kunde varit svårare, även om språket håller en god kvalitet och en del starka läsare läser detta väldigt snabbt. Det jag ser som min största vinst är att jag med den här boken verkligen når alla. Det är otroligt att få en motvillig läsare att sitta böjd över en bok. Har jag tur så kanske i alla fall en av de läser något annat efter; om inte har de kanske fått sin första positiva läsupplevelse. Det är magi!

Nu har vi precis inlett arbetet med att skriva en artikel. Eleverna är journalister och ska ”täcka” olika händelser under Hungerspelen. Det skrivs och funderas och alla är bara så med i det som sker. Häromdagen kom några elever på elevens val rusande och ville att jag skulle titta på en sak de hade hittat på nätet; trailern till den kommande filmen Hungerspelen.

Såhär i julklappstider kan jag meddela att uppföljaren Fatta eld och även den tredje delen Revolt finns i alla bokhandlar. Jag har själv precis börjat läsa den tredje delen Mockingjay på engelska.

Fröken Linda