Sparad i Uncategorized

Skrivprojekt och kamratrespons

Sitter här och läser om STL-utbildningen på SKL som jag (hoppas jag) blivit anmäld till via min arbetsplats. Det ska bli kul.

Detta leder mig till att berätta om ett skrivprojekt jag gjorde tidigare i våras och som jag ännu inte har reflekterat i lugn och ro över egentligen. Kommer hårdnackat fortsätta med slutsatsen att all bra undervisning tar tid.

Blommorna blommar, fåglarna kvittrar och solen skiner. Jag är på väg hem från skolan precis som alla andra dagar. Jag är en helt vanlig tjej på 13 år som bor långt ute på landet. Det händer aldrig något här men det är ju inte så konstigt för det finns bara en affär och en skola. Jag brukar gå hem med min kompis Anna men hon svänger alltid av vid den stora gråa, tråkiga affären så  nu går jag helt själv. Det är inte så långt kvar tills jag kommer hem. Bara några hus kvar att passera.” Inledning elevtext

Vi skulle helt enkelt skriva en berättande text. Jag bestämde mig för att inleda med en del kortskrivande som inspiration, Byggde karaktärer tillsammans och vi övade kortberättade muntligt också.

Sedan skrev eleverna. I detta läge bad jag de ge varandra textrespons och visade ex. på hur detta kunde gå till. Eleverna var till största del väldigt aktiva både i skrivandet och i att ge respons. Det var jätteroligt att gå in och titta i kommentarsfältet och se hur de hade följt varandras skrivande. Jag upplevde texterna som noggrannare i bearbetning hos många och skrivandet flöt på  – hade 100% av närvarande elever med mig. Här är den PP som jag erbjöd som stöd – testar att länka in den här (förbehåll jobbkonto och inställningar). Eleverna använde sina kommentarsfält i googledocs och här har jag några elevexempel.

__________________________________________________

önskan om ordval:

Eftersom texten är skriven på ett mer ”vuxet” sätt låter ”sjukaste” lite väl ungdomligt och passar inte så jättebra in i texten.”

”Försök att få händelsen mer gestaltande. Du gör det väldigt bra gestaltningar men försök att få till några mer så den blir ännu mer spännande”

En stjärna:

“Jag tycker att din inledning är bra och vill gärna fortsätta att läsa den och se hur den utvecklas för att den verkar spännande och intressant”

___________________________________

Detta underlättade INTE mitt bedömningsarbete eftersom jag självklart skulle läsa alla 21 texterna i klassen. Inte heller var detta något spontant och påhittat i efterhand, det tog mig timmar av julledigheten att planera och strukturera detta.

Det som hände var att jag noterade en ökad elevaktivitet och det var markant, vilket gjorde att arbetet i klassrummet verkligen kändes kreativt. Väl planerad undervisning med tydlig riktning ger resultat. Kommer med en dåres envishet att hävda detta.

Fröken Linda

Sparad i Detta har hänt, Läsning, Uncategorized

Det här med att ha referenser

Läser Flyga Drake av Khaled Hosseini med en klass nu. Denna enligt mig omistliga berättelse om uppväxt, flykt och om hur det förflutna kommer i kapp.

Eleverna kämpar och jag har börjat en läslogg där de samlar citat. Det är ett stort och omfattande arbete för de här läsovana eleverna –  jag ger mig inte.

Så dyker det upp: I ett citat har en elev med när en karaktär i boken lovordar Hitler. Elevens kommentar ifrågasätter detta och kan specificera var i historien vi är. Jag kommenterar till eleven att ”Nu har du fått exempel på den nytta du har av att ha historiska och allmänbildande referenser för att kunna se en större bild”. Eleven svarar via dator direkt ”Ja det blir roligare att läsa då”.

Dessa typer av exempel är så viktiga att lyfta fram och dels diskutera och sedan visa på att kunskaper och allmänbildning göder varandra och världen blir mer sammanhållen. Vi måste få in detta i läsningen i skolan. Det är viktigt och relevant för läslust och för att gå i dialog med en text. Flummigt? Absolut inte – inte i jämförelse med de kunskapskrav jag ska använda för att bedöma denna kunskap vill jag hävda.

Det är detta som gör att trots all tid detta tar så vet jag att jag finner eleverna där de är och ser om de kan gå i dialog med en text eller inte. Nästa steg ska bli att de gör detta med varandra. Nej – detta ”spar” inte tid  – jag behöver nämligen även bedöma detta.

Är detta viktigt nog? Signalera genom en ökad respekt för den här typen av efterarbete/förarbete. Läs 22 läsloggar själv och ta tid. Återkom.

Fröken Linda

 

 

Sparad i Fröken Linda funderar, Läst och tänkt, Lästips, Uncategorized

Bedömning och betyg

Kärnverksamhet. Det är det första jag tänker på när dessa ord dyker upp. Det andra är att jag sedan länge påtalat att detta inte ges tillräckligt fokus i vardagsarbetet. Jag upplever ständigt en ensamhet i bedömningar jag gör. Inte osäkerhet. Ensamhet. Det sker nämligen aldrig inom en reglerad arbetstid – så då var det konstaterat.

Jag har just återigen bläddrat igenom boken Betygsättning – en handbok skriven av Anders Gustavsson, Per Måhl och Bo Sundblad. Detta är viktig läsning. Redan innan omläsningen har jag använt deras tänk om kunskapsomdömen och ska utveckla detta mer.

Det tydliga i att ange antal lektioner, kolla upp närvaro och sedan beskriva tydligt vad eleven har genomfört i 4 delar.

___________________________

NN vi under vecka 35-40 haft x lektioner, du har närvarat X av de.

  • NN kan, vet känner till
  • NN har inte visat att NN vet, kab känner till ….
  • NN har förmåga att..
  • NN har inte visar att NN har förmåga att..

___________________________

Punkterna 2 och 4 har visat sig enormt betydelsefulla vid de bedömningar jag har gjort. Det är detta vardagliga noterande om vad som uppnåtts i inlämnat eller redovisat arbete som är viktigt att få tid att dokumentera och prata med eleven om. Bedömningar görs på arbete som har presterats (eller noterats att det inte har presterats). Det är INTE betyg.

Betyg relaterar till flera kunskapsomdömen som jag sedan relaterar till kunskapskrav och kursplan samt förväntade resultat jag för varje arbetsområde har satt upp. Sedan ska jag summera detta och för terminen sätta betyg.

Bedömningarna bör vara glasklara för elev/vårdnadshavare. Kunskapskraven och kursplanen ska vara glasklar (har invändningar mot att detta är ens möjligt) för mig som lärare.

Kollegorna är viktiga här för likvärdighet och rättssäkerhet och detta här i hop. Mina erfarenheter från i våras när det blev uppenbart att mina bedömningar inte varit utförda på ett ultimat sätt belyser vikten av detta. Flera faktorer spelade in, men kontentan var: vi hade inte haft möjlighet till sambedömning, det var en röra av att felaktigt sätta mer betygsliknande omdöme än kunskapsomdöme. Tidsbrist och stress. Kände mig fruktansvärt oprofessionell och det tog ett bra tag att landa. Sedan fanns elevfaktorer som sen inlämning och andra mer moralisk/etiska frågor som vi ska hantera utanför detta.

Det finns bara en sak att göra här: Lyft detta. Fokus går till det energi kan ägnas åt. Det är bara en skolledning med samma fokus som kan stötta i detta. Det äkta fokuset. Det som innebär att annat tas bort från lärarna och i stället med samma prioritet ges som uppgift till personer som inte har detta i som kärnverksamhet.

I sommar jag jag läst kursplanen i svenska igen och jag har åter bläddrat i denna bok. På schemat står att vi ska ägna oss åt detta på uppstartsdagarna. Men vad händer sedan? Vi har redan ett stort fortbildningsprojekt, eller förresten egentligen två, som kräver tid och fokus.

Så – när kärnverksamheten? 

Fröken Linda

Sparad i Fröken Linda funderar, Läst och tänkt, Pedagogik, Uncategorized

Tydlighet i otydlighet

Detta inlägg handlar om att skapa en tydlighet i det som är otydligt i skolans kursplaner och styrdokument.Vi i professionen behöver både tydlighet och stöd och detta är den största av skolans utmaningar. Lärare kan som regel analysera behoven i en grupp och efter denna analys titta på behoven. Behoven kan (jodå) överstiga de möjligheter läraren ensam har att lösa detta. jag tänker mest på förskoleklass -årskurs 1-3.

När analysen är gjord måste saker hända. Det krävs handling, det krävs händer och fötter. En lärare som analyserar att 20% av eleverna inte kan läsa, eller har lärt sig bokstäver i åk 1 MÅSTE se till att dessa barn omgående får intensiv lästräning och skrivträning. Det är inte förhandlingsbart längre av ”avvakta” eller att resurserna inte finns. Vi vet alla att detta redan här är ett tydligt varningstecken = RÖD FLAGG!

Rektor och skola ska kliva in och besluta om hur detta kan förstärkas och det snabbt, i kommunikation kring vad lärare och specialpedagoger anser lämpligt. Vi måste inse att läraren har troligen 14-16 barn utöver dessa som ska ha sin utveckling framåt säkrad.

Lärarens roll bör klargöras och avgränsas. När anses läraren ha nått vägs ände? Lärare är inga trollkarlar med oändlig simultankapacitet. Finns det 7 elever i en grupp med stora individuella behov som uppenbarligen inte når målen och inte läser och skriver som förväntas enligt målen måste detta vara en STARK röd flagg och då inte på klasslärarens brist på kompetens.

I högstadiet kan vi inte lära någon att avkoda eller att stava, inget i våra kursplaner eller kunskapskrav påbjuder ens detta. Det skrivs ingen litteratur eller bedrivs någon större forskning på högstadielevers läsinlärning – Litteratur om läs- och skrivinlärning riktar sig inte heller dit.

Ändå möter jag elever som skulle behövt just detta  – 8-9 år tidigare. Det är ett högt pris att betala. För ett helt samhälle. 

Läste ett väldigt bra inlägg av Johan Kant och han stolpar upp vad som bör ske. På alla skolor, snabbt och kraftfullt. Citerar från inlägget:

  • Från och med förskoleklass ska lärare på individ- och klassnivå rapportera vilka elever som riskerar att inte nå de i förväg uppställda målen. Rapport ska gå till arbetslag och rektor. Lärare ska också ha en plan över hur det ska gå till att eleven uppnår målen.
  • Klarar inte läraren av att se till att alla elever når målen ska denne rapportera detta till rektor.
  • Rektor har efter den rapporten ansvar att se till att alla elever når kunskapsmålen. Varför når inte eleven/eleverna målen? Beror det på brister hos läraren är det rektors ansvar att fortbilda, rehabilitera eller i värsta fall avskilja läraren från uppdraget. Är anledningen en ovanligt tuff klass är det rektor som ska omfördela resurser (personal) så att läraren får hjälp med de elever som inte når kunskapsmålen.
  • Rektor ska rapportera och informera sin chef, en förvaltnings- eller grundskolechef. I rapporten ska det framgå vilka elever som inte uppnår målen, varför och åtgärder. Ifall rektor med sina befintliga resurser inte klarar av att se till att få alla elever att uppnå kunskapskraven är det förvaltningschefens ansvar att se till att omfördela resurser. Eller ordna en gemensam utbildning för skolans eller kommunens personal när det gäller resultatuppföljning och/eller resultatstyrning.

Hur ges lärare tid/kompetens att verkligen skriva dessa rapporter, göra analysen? Det är skolledningens ansvar. Jag tror det kommer när de slutar försvinna i organisationen och när fokus ligger på att allt inte är lärarens ”fel”.

Fröken Linda

Sparad i Fröken Linda funderar, Pedagogik, Uncategorized

Språkutvecklande arbetssätt – ett medvetet arbete

I fredags hade jag förmånen att föreläsa och hålla workshop för kollegorna på min skola. Det är roligt, men kräver förberedelse. När jag pratar om språkutvecklande arbetssätt lyfter jag fram litteratur, erfarenheter från undervisningen  – de positiva. Litteratur är viktigt att ha med sig som en teoretisk ryggsäck. Adrienne Gear, Hanna Stehagen, Pauline Gibbons var de jag främst lyfte fram eftersom de hjälpt mig att få en teoretisk förankring och även en hel del metodtips och mallar.

IMG_1231 (1)Under samtal och föreläsning fick jag en insikt/påminnelse, så uppenbar egentligen. Arbetet kräver två ben: Planering och medvetenhet. Att medvetet planera. medvetet välja texter, medvetet arbeta med begrepp och språk. Ärligt talat – inget får lämnas åt slumpen.

Ett samtal handlade om att arbeta mer strukturerat och medvetet med bilderböcker. Ha en hylla med böcker pedagogerna läser gemensamt med barnen och har ett upplägg som är genomarbetat och bygger på att de är väl medvetna om att just de böckerna läser de i syftet att öva barnens literacy. Andra hyllan skulle vara böcker pedagogerna har läst, men som barnen kan få bläddra och prata om mindre strukturerat. Dock ska pedagogerna vara väl bekanta med böckerna och dess innehåll. Vi får inte läsa texter med barnen/eleverna utan att ha läst de själva.

Jag summerade dagen i tankarna och faktiskt var det ordet MEDVETET som fastnade. Läraruppdraget kräver en allt större medvetenhet om hur jag behöver lägga upp min undervisning och vilka texter och uppgifter eleverna ska arbeta med och hur. Det handlar om medveten kärnverksamhet – något skolan misslyckas med att styra upp i dag.

Fröken Linda

Sparad i Fröken Linda funderar, Uncategorized

Förnya skolan

Moderaterna i Stockholm har i dagarna fört fram ett förslag om att utreda ett treterminssystem i skolan och att sommarlovet ska bli kortare. Se artikel

Jag kan med lätthet stödja förslaget att se om detta är möjligt och om det skulle göra skolåret lite mer jämnt. Det finns dock många aspekter att tänka på innan det kan införas.

  • Skolåret måste bli Jämnare fördelat med skoldagar = bättre rytm.
  • Det möjliggör för elever kan vara i lärzonen hela året – att inte t.ex tala svenska eller engelska på 10 veckor ger att tydligt avbräck i språkinlärningen. (Nej – ALLA åker inte på semester och använder engelskan på sommaren. Nej, väldigt få läser under ett lov tyvärr – ännu färre föräldrar gör det)
  • Lärare, vilket jag utgår i från, kan också få sin rytm på skolåret bättre. Har vi tre terminer måste planeringsdagar och feriedagar (om de nu MÅSTE finnas kvar) fördelas jämnare.
  • Ännu bättre, ge oss semestertjänst och jobba in rutiner med vissa flexveckor där personalstyrkan och elevstyrkan blir mindre under två veckor t.ex. Tänk all den obetalda övertid denna förtroendetid innebär – gratis – alla andra yrkesgrupper kan ta ut tid i lön eller i komptid. Inte vi.

Sen ska vi ju vara brutalt ärliga här – detta kommer inte att minska vår arbetsbelastning. Det behöver vi nog klargöra. För att den ska minska behöver vi mer administrativa-  och elevsociala resurser i skolan. Inga genvägar. Händer och fötter av blandade yrkesgrupper.

Vi kanske också ska inse att ingen förändring i skolan sker utan att seriöst adressera elefanterna i rummet:

  1. Ingen talar med ett enda ord om RESURSER
  2. SOMMARLOVET: Vi verkar fortfarande tro att barn/ungdomar och för den delen lärare MÅSTE ha lång sommarferie (för lärare är den knappt 8 veckor, inte 10, tiden är inarbetad – ofta helt obetalt). Har någon egentligen några rationella anledningar? Nej. Vi behöver inse att alla barn inte har en Astrid Lindgren idyll, eller ett sommarställe, eller möjlighet att resa. Nej, det handlar om långa och många dagar utan språklig stimulans, utan vuxen kontakt och utan den struktur och trygghet vardagen faktiskt ger.

Så –  är detta  ännu en dimridå? Vi slipper prata om resurser för elever som är nya på språket eller som behöver lite extra handpåläggning av tusen anledningar. Vi bara administrerar om lite, så tänker ingen på detta. Tänk om vi utöver detta tar bort nationella proven då kan vi inte ens jämföra skolor längre. Inget i förslaget talar om att frigöra eller utöka resurser.

Hade varit uppfriskande om förslaget hade varit förankrat i de verksamheter som ska genomföra det samt hade innehållit konkreta steg angående just resurser och längden på sommarledigheten. Ännu mer uppfriskande om det hade kommit från de fackliga förbunden, men så är icke fallet och därmed är frågan tämligen låst.

Tre terminer erbjuder ingen lösning om inte alla inser det stora och allvarliga systemfel som dessa två elefanter i rummet orsakar. Fast, det är upplyftande att någon börjar rota i varbölden från något håll. Glöm inte att släppa ut de instängda elefanterna bara. Det är de som får lärare att lämna yrket.

 

Fröken Linda

Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning, Uncategorized

Läsprojektet

Det har gått 6 veckor nu sedan jag startade läsprojektet i min klass. Vi har följt upp läsningen på lite olika sätt:

  • Skrivit i läsanteckningsboken
  • Pratat i grupper om personerna i boken
  • Gjort en enklare + – ? (Aidan Chambers klassiska boksamtal) om det bästa med boken och sedan det mindre bra och frågor. Detta lyckas alltid! En grupp kom fram till att deras böcker hade gemensamt att just då bråkade alla huvudpersonerna i boken med någon – på olika sätt.
  • Presenterat boken när vi har suttit i en gemensam ring.

I fredags gjorde jag en snabb utvärdering via google formulär och 19 av 24 elever har svarat.

Blir nöjd med dessa siffror:

  • 94,4% tycker projektet är bra eller OK
  • 94,4% har läst mer dessa veckor än innan.
  • 50% har läst 1 bok
  • 33.3% har läst flera böcker
  • 83,3% vill att vi fortsätter med projektet.

Detta är högre siffror än jag kunnat drömma om. Medveten om att ett fåtal inte är med på tåget och detta behöver jag ta tag i. Överlag har eleverna läst mer. Nu fortsätter det idoga arbetet i läsningens tjänst – känner mig mer motiverad än någonsin. Det här är viktigt på riktigt – kärnverksamhet!

Fröken Linda

 

 

 

 

Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning, Uncategorized

Därför litteratur och läsprojekt

Jag kämpar vidare i att arbeta med, hinna med och njuta av litteraturen. Skrev ju om läsprojektet i förra inlägget.

I helgen hittade jag ett nummer av Svenskläraren (tidningen som ges ut av Svensklärarföreningen) och satte i gång att läsa. Hittade  två artiklar som jag starkt rekommenderar.

Ett systematiskt mord på läslusten

Romanläsning som nav i svenskämnet

Mycket intressant om att fokus på enbart strategier har varit trenden. Det som glömts bort är samtalen om litteratur som är så viktiga för att vidga läsandet. Lite kring detta tar artikeln om mord på läslusten upp. Instämmer i att det bli lite mekaniskt och läsning är så mycket mer!

Jag kan med glädje hålla med vem som helst som vill ha romanläsning som nav i svenskämnet. Detta verkar ha fått ny fart i debatten nu vilket glädjer mig. Här handlar det om samtalen som kan bli ett sätt att kunna prata om sig själv via karaktärer i boken. Att prata om något en person i en bok har gjort är lättare än att ta upp något du själv har gjort. Ändå kan det hansla om samma sak. Litteratur är fantastisk på det sättet att den handlar om oss!

Det är uppenbart att läsförmågan måste stärkas. Det är dock komplext och tar ganska stor del av undervisningen. Jag har alltid varit en förespråkare för en bok gemensamt i en hel klass och gör det frekvent. Min erfarenhet är att det blir tyngre och tyngre att få eleverna intresserade.

Här stöter jag på min enda invändning till mitt läsprojekt upp. Alla elever kommer att läsa olika böcker. I bland skriver de om det de har läst och i bland blir det samtal. Kommer detta räcka som stöd i läsningen varje vecka? Detta ska ju inte ses om em motsats till att läsa en bok med hela gruppen utan (hoppas jag) bli ett stöttande och stärkande komplement.

I övrigt väntar helklassläsning av Möss och Människor med åk 9 och ett tema med deckarläsning i åk 8. Blandar och ger, men läser det gör vi!

Fröken Linda

 

 

 

Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning, Uncategorized

Läsprojekt

Tänker starta ett läsprojekt med min 7:a. Jag har länge velat värna om den skönlitterära läsningen. Den som kräver vana och tid även utanför skolan.

Dessutom har elevernas fallande läsförmåga blivit ganska uppenbar. De är inga vana läsare. Det märks tydligt i uthållighet och även i själva intresset för att läsa.

Forskning talar om detta som läskondition numera, ett sätt att utrycka den ovane, otränade läsaren. Jag har läst en del om detta och några saker framstår som centrala: högläsning, vana av att läsa och att inte lämnas helt ensam i läsningen. Det som verkar skapa god läsupplevelse och därmed läsförståelse tycks vara lika delar högläsning och tillfällen att prata om det du har läst. Den goda cirkeln är skapad och läsintresset ökar.

Gjorde en snabb uträkning och konstaterade att över en 7-dagars vecka med 24h ägnar vi oss åt svensklektioner ca 1,5%. Det räcker inte hoppas jag ni alla ser.

Projektet är enkelt och kommer att gå till som följer:

  • Eleverna ska alltid ha en bok på gång.
  • De ska läsa hemma ca 15 min/dag
  • Varje vecka tar jag svensklektionstid och eller mentorstid ca 30 minuter till diverse skriftlig och muntlig reflektion om det som har lästs. Variation här är nyckeln. I bland enkla avstämningar, i bland diskussioner och bokprat.

Jag har förberett ett brev hem till föräldrarna och ger massor av tips och länkar som kan vara bra att ha.

Jag är nu nyfiken på hur detta ska mottas. Min ambition är att vi ska sätta fart. Goda resultat i skolan kräver goda, kompetenta läsare. Demokratin mår bra att att vi läser och tar del av omvärlden.

Läsprojekt, brev till föräldrar

Nu håller jag tummarna  – vecka 3 kör vi.

Fröken Linda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sparad i Uncategorized

Föreläsningar – påfyllning.

Mitt i alla tankar om modellklassrummet, planeringar, nya kollegor och en miljon andra saker…. dök en dag med föreläsningar upp på programmet.

Vi lyssnade till Ann S Pihlgen den första föreläsningen och min första tanke var: WOW – vilket underbart kul forskarjobb och VILKA kunskaper hon besitter! Hon pratade om att lyckas som lärare och ”det tänkande klassrummet”. Det var intressant. Hon tog upp olika lärarstilar och vilka uttryck samt konsekvenser detta kan ha. Intressant också om ordning och reda i klassrummet och tankar kring det. Det var klargörande, tydligt, skärpt och skarpt. Tankar om elevernas självkontroll och motivation tog jag också med mig – en av de i särklass viktigaste frågorna inför ett nytt läsår. Våren var lite kämpig avseende detta och det slukade en massa energi. Saknade kanske därför perspektivet vad vi egentligen ska begära av eleverna. Vad innebär klyschan att ha höga förväntningar? När ska jag som lärare få känna det nödvändiga ömsesidiga ansvaret som krävs? Fokuset. Uthålligheten? Var har den tagit vägen? Massor av inspiration och vilja att utvecklas!

Här kan du läsa mer om Ann S Pihlgren och Ignite Reserarch

Den andra föreläsningen höll Jens Ersgård. Han pratade som hur viktigt ett språkutvecklande arbete är  – i alla ämnen. Jag som arbetar som språklärare har ju ”tänket” men har inte helt nått fram i alla aspekter. Det jag tyckte var nytt och som jag vill testa  – det var att låta eleverna intervjua varandra. Det var en fräsch idé och ett sätt att se förståelsen av begreppen och öva metakognitvt tänkande, att förklara för någon annan.

En inspirerande dag!! Kul att jobba i en kommun som erbjuder denna input och inspiration.

En tankeställare blev när Jens Ersgård visade (via Helen Timperley alternativt Hattie) att lärare behöver 15-20 timmar per vecka till pedagogiska samtal. Jag skrapar väl knappt i hop en timme av kvalitet på den typen av samtal. Läraryrket behöver en rejäl omställning och att ta bort ferietjänsterna och utöka skolornas administrativa stöd är ett absolut måste.

Hur många pedagogiska samtal (som INTE rör inköp, flyttning av möbler och läromedel, planerande och annat) har vi haft än så länge?

Fröken Linda