Sparad i Fröken Linda funderar, Pedagogik

Mycket i fokus – inget i fokus

Skolan ska fokusera på många saker, det är ett oerhört stort uppdrag som ska genomföras. Det i sig är kanske inte det största problemet. Det handlar om att få organisationen att greppa kärnan i varje liten del av uppdraget.

Det kräver långsiktighet, visioner och ett fåtal frågor som bör vara de som tar energi. Jag är övertygad om att vi måste välja och det vi väljer ska vara glasklart OCH genomförbart. Efter detta ska sedan ansvaret läggas på rätt personer som då ska kunna fokusera på rätt sak. Framförhållning och läsårsstruktur kopplat till ett riktigt kompetent schema är nycklar.

  • Hur vill vi starta läsåret?
  • Är personalen värda att komma till en städad och iordningsställd skola? Eller är vår kompetens bäst utnyttjad i att bära möbler och packa upp kartonger? Missförstå mig inte – allt detta är saker som är viktiga men ska alla göra allt?
  • Vilka två eller tre saker ska vi lyckas med detta läsår? Hur vet vi det?
  • Vilken pedagogik står vi för?
  • Hur var och när bedömer vi och planerar denna pedagogik?
  • Vad är vi redan bra på? Kan individerna få göra mer av detta?
  • Vilka aktiviteter under skolåret vill vi satsa på? Dessa bör vara bokade på läsårsbasis.

Lärare bör få tydligt fokus på sitt pedagogiska uppdrag och att utveckla undervisningen. Redan innan schemaläggning måste inriktningen vara glasklar, VAD ska vi utveckla? HUR? Då behövs ett tänk som i nuläget tar arbetslagets största fokus bort från sociala frågor till att i ämnena och i projekt utveckla och förbättra undervisningen. Detta bör också utvärderas.

En extremt kompetent schemaläggare ska sköta detta och se till så att schema och antal undervisande timmar per dag blir rimligt och genomförbart.

Parallellt med detta ska övriga yrkesgrupper ha ett lika tydligt fokus, så att det blir som en samspelt orkester.

Ingen annan organisation skulle tillåtas vara så otydligt styrd som skolan. I en relationsbaserad och kreativ organisation som är så dynamisk som skolan är det lått att bara förutsätta att ”alla” ska göra sitt yttersta – det är ju eleverna det handlar om! Konsekvensen blir att ”alla” är inblandade i allt från att vakta dörrar, vattna blommor, baka kakor, välja datasladd, färg på gardiner eller att ha koll på 24 elevers allergier.

Skolan är i behov av styrning och ledarskap mest av alla organisationer just för dess höga krav. För elevernas skull. För min skull. För att vi ska höja kraven på kunskap och bildning.

Fröken Linda

Sparad i Fröken Linda funderar, Pedagogik, Skrivning

Ämnets natur – förutsättningarna

Eleverna skriver mycket med och för mig. Detta är oundvikligt när det är svenska och engelska jag undervisar i.

Just nu har eleverna skrivit läsloggar, microskrivande, factfiles på engelska, mitt första intryck och då skrapar jag bara lite på ytan.

Varje uppgift eleverna skriver får ingen detaljerad bedömning. En del av det är ”skriva för att tänka”. Jag arbetar också med kamratrespons och kamratbedömning, Vilket ger eleverna en insikt i textarbete och skrivprocessen. Men – jag måste fortfarande ha tid att läsa.

Skriver en elev något bör jag läsa det – inte alltid med mer än en kommentar, eller mest för att ha koll på att skrivandet har skett. Att läsa microskrivande och elevernas första intryck av en bok kan ge mig bedömningsunderlag avseende textkopplingar, teman de uppfattat i boken – en temperatur på läsförmågan.

Detta tar en massa tid. Jag får ofta glada tips om att sänka ambitionerna, låt eleverna skriva mindre, alternativt låt de bedöma själva. Det jag hör är: Försök inte hinna med en ambitiös och målinriktad undervisning. Eller? Spelar lite av djävulens advokat: men aldrig har jag fått höra: Vad bra att du låter eleverna skriva på en massa olika sätt  – du övar och utför kärnan i en svensklärares uppdrag.

Fakta: Ger jag eleverna en övning har jag dels gjort den själv och jag anser dessutom att det är ett minimalt krav att det ska läsas. Allsidig bedömning vid betygssättning, elever ska visa sina kunskaper vid flertalet tillfällen, ta med alla elevens kunskaper, Säger Skolverket . Hur motiverar då någon något annat än detta?

Resultaten har en tid sjunkit, på högstadiet vimlar det av svaga elever som just inte har ett språk – och  vi/jag ska sänka ambitionerna? Den dagen jag gör det är det dags att byta jobb,

Be mig inte sänka ambitionerna, vi bör snarare höja dem. Det kräver medvetet och modigt ledarskap med insikt i arbetet vi utför – eventuellt kostar det en slant också. Det är tillräckligt viktigt.

Fröken Linda

Sparad i Läsning, Pedagogik

Att fånga en bok

I dag avslutade jag ett läsprojekt med åk 9.Vi har läst Flyga Drake av Khaled Hosseini. Eleverna har samlat citat och skrivit personporträtt.

I dag var det mitt andra försök med såkallade minilektioner. Jag tar inte åt mig äran eftersom jag hittade idén på en annan lärarblogg för drygt ett år sedan.

Microskrivande, vilket är bärande i denna minilektion är förtjusande effektivt. Du lurar eleverna att skriva maximalt och fokuserat, på tydligt avgränsad tid. Jag brukar ha 10 minuter skriva och ca 10 minuters diskussion.

Frågorna handlar om bokens tema och leder eleverna in på att göra textkopplingar. I:a delen av frågan handlar om boken, Sedan leds de att ta in egna perspektiv och tankar.

Såhär ser en av frågorna ut på temat vänskap/lojalitet

____________________________________

”för dig ska jag göra det tusen gånger om”

Trots allt är lojaliteten och vänskapen är stark mellan Amir och Hassan.

  • Varför försvarar Hassan alltid Amir? Enbart av plikt (som tjänare)?
    Vad får de ut av varandra?
  • Hur ser du på lojalitet och vänskap? Vad kan man “kräva” av en god vän?
    Eller… berätta om din bästa vän. Vad som gör hen till en bra vän
  • Kan du ge något exempel på vänner (i andra texter eller filmer) där de ställer upp för varandra? Eller ett exempel på “osund” vänskap där den ena parten blir utnyttjad?

__________________________________

Första delen alltså reflektion om boken och efter det leds eleven in i att göra textkopplingar till bokens tema – det fungerar så bra! Diskussionerna blir också täta och innehållsrika med detta förberedande skrivande.

Jag har använt nästan exakt detta fast riktat på Möss och Människor – temat vänskap är bärande i båda böckerna på olika sätt. Det här är en metod att skriva-för-analys som jag tycker mycket om.

Fröken Linda

Sparad i Detta har hänt, Läsning, Uncategorized

Det här med att ha referenser

Läser Flyga Drake av Khaled Hosseini med en klass nu. Denna enligt mig omistliga berättelse om uppväxt, flykt och om hur det förflutna kommer i kapp.

Eleverna kämpar och jag har börjat en läslogg där de samlar citat. Det är ett stort och omfattande arbete för de här läsovana eleverna –  jag ger mig inte.

Så dyker det upp: I ett citat har en elev med när en karaktär i boken lovordar Hitler. Elevens kommentar ifrågasätter detta och kan specificera var i historien vi är. Jag kommenterar till eleven att ”Nu har du fått exempel på den nytta du har av att ha historiska och allmänbildande referenser för att kunna se en större bild”. Eleven svarar via dator direkt ”Ja det blir roligare att läsa då”.

Dessa typer av exempel är så viktiga att lyfta fram och dels diskutera och sedan visa på att kunskaper och allmänbildning göder varandra och världen blir mer sammanhållen. Vi måste få in detta i läsningen i skolan. Det är viktigt och relevant för läslust och för att gå i dialog med en text. Flummigt? Absolut inte – inte i jämförelse med de kunskapskrav jag ska använda för att bedöma denna kunskap vill jag hävda.

Det är detta som gör att trots all tid detta tar så vet jag att jag finner eleverna där de är och ser om de kan gå i dialog med en text eller inte. Nästa steg ska bli att de gör detta med varandra. Nej – detta ”spar” inte tid  – jag behöver nämligen även bedöma detta.

Är detta viktigt nog? Signalera genom en ökad respekt för den här typen av efterarbete/förarbete. Läs 22 läsloggar själv och ta tid. Återkom.

Fröken Linda

 

 

Sparad i Detta har hänt, Läsning

Läsa – texttyper

JSom läshungrig 24 timmar per dygn så behöver jag verkligen inse att dessa ungdomar inte närmar sig den världen ens en gång. Skulle dock säga att den intresserar dem.

I veckan plockade jag med mig en nyhetstidning och sedan förberedde jag olika texttyper som finns i en tidning. Jag ville göra det konkret. Sedan fick elever i par leta upp en specifik: tex. filmrecension, notis, insändare osv. De skulle:

  • Berätta hur de hittade den i tidningen (grafiskt i moderna tidningar har du stor hjälp)
  • Vad är syftet med texten?
  • Är den objektiv eller subjektiv?
  • Plocka ut speciella fraser som är typiska för texttypen tycker du.

Vi diskuterade länge och väl om varje texttyp. Det blev allt från grammatik till syftet med olika texter. Eleverna var intresserade. Det framkom att några inte har läst kolumn eller filmrecension t.ex. Detta var förvånande – visst de har läst krönikor med mig, men tydligen har jag inte varit tydlig nog med texten och dess specifika drag.

Nåväl, jag kan orera länge om läsningens betydelse och hur denna har gått bitvis förlorad, Inser jag den ofantliga utmaning i tid detta ger. Hur ska jag täcka in det behov som bör täckas in av att helt enkelt läsa varje dag? 180 minuter en bra vecka  – och en kursplan som väller över alla breddar i omfång och oklarheter. Det gäller att plocka ut guldkornen.

Nu funderar jag på att ge detta i läxa – att hitta en texttyp och ta med.  En bra lektion med fokuserade elever som troligen lärde sig något, eller de svarade att de hade lärt sig något när vi avslutade lektionen.

I övrigt hävdar jag: Läraryrket bör få de förutsättningar som behövs för att genomföra verksamheten enligt skollag och andra styrdokument. Det är viktigt nog.

Fröken Linda

 

Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning

Läsprojektet termin 2

Ni kanske minns att jag har ett läsprojekt ”on the side” i min klass? Nu har vi nått termin 3 av denna och jag ger mig inte.

Vad går det ut då? Jag vill helt enkelt arbeta upp elevernas läsvan och läskondition. Inte mer forskningsbaserat än att övning ger färdighet- även om forskning pratar om läsvana och läskondition. Det är det största syftet. Denna termin är det 3 böcker under terminen som är aktuellt. Vi hade en uppstart med lästips och möjlighet att gå och låna böcker.

Innan jul så utvärderade jag igen. HT16 denna gång. Då var det 2 böcker som gällde (läste dessutom skönlitteratur i undervisningen).

  • 72% hade läst 2 böcker (av 21 svarande)
  • 76% hade läst mer under terminen för att vi hade läsprojektet

I fria svar framkommer att de läser mer. Det blir en vana, som en hobby. Precis det jag vill etablera vikten av.

Jag kommer att fortsätta och utvärdera när terminen har gått. Jag hoppas också att mitt långsiktiga mål: att klassen ska nå bra resultat på läsförståelsedelen av de nationella proven om drygt ett år ska infrias.

Skam den som ger sig!

Fröken Linda

 

Sparad i Fröken Linda funderar, Läst och tänkt, Lästips

Lärarens återkomst

Syftar inte på min återkomst  – jag har varit här hela tiden. Bloggen har vilat av tidsbrist. Nej, jag har läst boken Lärarens återkomst – från förvirring till upprättelse av Jonas Lindroth.

Vi börjar från början. Jag köpte den här boken efter att ha läst om den på sociala medier och den lät intressant och lite i linje med mina funderingar.

Jag är lärare och inte professor och har bara med mig insikten/magkänslan att på bara ett femtontal år har det hänt saker med mitt yrke jag inte helt stöttar. Det är systemfel och Linderoth lindar inte in sin kritik av konstruktivismen och ”eleverna ska äga sitt lärande”. Det vet alla lärare att det är få elever som klarar av, det är därför mitt yrke finns.

Jag tänker inte analysera alla strömningar och idéer här för det är inte vad den här boken mest har gett mig. Jag kan en del om den teoretiska bakgrunden till våra läroplaner och till den ideologi som svenska skola har styrts in på. Är ofta kritisk dessutom. Nej, detta var inte behållningen. Behållningen var att känna igen mig i beskrivningar av läraryrkets nuvarande absurda situation och i det som Lärarhögskolan förmedlar som ger mig mest. Det är skrämmande läsning, det är pinsamt och ovärdigt en kunskapsnation. Inget mindre än så.

Mest berörs jag av beskrivningen av hur äldre, erfarna och DUKTIGA pedagoger har behandlats när de stått upp för sina erfarenheter. Erfarenhet respekteras inte, genomgångar är alltid onödiga och TÄNK på att ingen orkar ens lyssna. Det kallas lärarledd undervisning.

Det händer aldrig att någon chef eller rektor eller så frågar hur det går i mina ämnen, utan allt handlar bara om att arbetslagen ska vara något som vakar över barnen och deras sociala utveckling och att alla mår bra och att vi samarbetar” (s.80)

I ett arbetslag med som samlar lärare med väldigt skilda ämnen saknas ett gemensamt kunskapsfält. Det man däremot delar är sina erfarenheter av eleverna. Deras trivsel och sociala aspekter av deras liv blir kollegornas minsta gemensamma nämnare /…./ Det betyder att ämnesinnehållet inte får en naturlig plats i lärarens vardag. Skolan blir social omsorg med pedagogiska förtecken stället för att vara pedagogisk omsorg med sociala förtecken” (s.80).

Exakt så! Denna SO-lärare och författaren beskriver exakt det jag saknar allra mest, egentligen hela tiden – mitt ämne? Mina ämneskollegor? NÄR pratar vi pedagogik? Detta är skolans största och allvarligaste systemfel. Boken beskriver detta nästan hjärtskärande i delar och det är inget annat än skamligt hur äldre lärare behandlats och har sett sina förutsättningar försämras.

En annan märklig sak är att ingen frågar efter resultat och statistik. Inte ens NP analyseras genomgående. Vad har hänt?

Det var bra att som lärare läsa den här boken och den ger mig lite revolutionslusta. Det hänger på oss, individerna. Organisationen verkar vi inte rå på i nuläget.

Vi har världens bästa och viktigaste yrke, det fortsätter jag att hävda.

Fröken Linda

Sparad i Detta har hänt, Fröken Linda funderar

Kärnan

Kärnan var ordet. Kärnan i läraruppdraget måste vara undervisningen och utvecklingen av denna. Analyser av resultat och annat som direkt kan appliceras på att förändra, eller skruva i det du gör i klassrummet.

Arbetat dag 3.

  • Lyssnat på förvaltningchef.
  • Skrivit kort introduktionsbrev efter att i ca 1h jagar rätt på vad, hur länge och antal dagar med mera.
  • Gått i genom läsårsplaneringar med kollega (som jag hade förberett) i ca 2h. Detta närmar sig kärnverksamhet.

Efter detta lite diverse.

  • Ordna klassrum, kolla av med kollegor,
  • laminera grejer
  • Försöka komma åt gamla planeringar på plattformen.

Jobbat från ca 8.30 – 18.40 och ungefär 3h av detta ägnades åt vad jag anser är kärnan i mitt uppdrag.

Vet inget om mitt schema ännu, har inte detaljplanerat vare sig uppstartsdagar eller första arbetsområdet (som jag inte vet hur långt det blir i antal veckor). Om tre arbetsdagar kommer eleverna och det är en förfärande liten del som går till det jag kallar min kärnverksamhet.

Viktigt att inte bara kräva en analys av resultat och av undervisningen utan att samtidigt se att fokus också kan ligga på exakt detta.

Focus goes where energy flows!

Läsvärd ledare om lärarrum/arbetsmiljö

Fröken Linda

Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning

Den där jävla skärmen alltså

När jag i dag var på Uppsala Universitet på en inspirationsdag för lärare inblandade i nationella proven (t.ex utprövningar) handlade en föreläsning om tonåringars läsning och attityder till detta.

Föreläsaren var Olle Nordberg, gymnasielektor i svenska, författare till b.la Litteraturen på undantag

Jag tänkte skriva ner lite tankar.

En nyhet för mig var att det skönlitterära läsandet har varit hyfsat konstant, det är läsningen av faktatext som avgjort de dåliga resultat på t.ex PISA. Vilket torde betyda att andelen starka läsare av skönlitterära texter varit mer konstant, men antalet starka läsare av faktatexter minskat.

Det som redovisades var en enkätundersökning och sedan genomfördes fokussamtal med utvalda elever  om litteratur. Eleverna var ungefär hälften killar/tjejer och de låg i ”mittenfåran” kunskapsmässigt.

Frågeställningarna var attityd till läsning. Digital kontra bokläsning, skol- kontra privatläsning och om fiktion-verklighetsbaserat.

Det fram kom att ungdomarna såg positivt på läsning av böcker. Att koppla bort skärmen och sjunka in i en bok. Det fanns en nostalgiskt skimmer kring detta. Men ungdomarna läste de facto väldigt sällan. Något stort intresse för att lyssna på böcker fanns inte. Det här har jag mött. ”Om inte bara skärmtid och allt i skolan inte tog tid skulle jag läsa mer”. De inser inte kopplingen till sina egna medievanor (vilka de kan påverka) och de läser sällan trots denna insikt.

Det som också var intressant var att det fanns lågfrekventa läsare som klarar av en hyfsad analys av en text. Detta har jag förvånats över, men jag har iakttagit att så är fallet.

Ungdomarna kopplade inte helt det de läste i skolan till läsning. De böckerna eller texterna räknade de inte med. En annan sak var att de skiljde den digitala läsningen från läsningen av en bok.Här måste rimligen gemensamma nämnare väl gå att hitta? Vill lära mig mer om digital läsning.

Det här har inspirerat mig till att leta upp min läsenkät jag brukar göra och kanske undersöka min egen klass och deras attityd.

Det är väl så att rubriken ”den där jävla skärmen alltså” på något sätt symboliserar vad som har hänt med läsandet.

Fröken Linda

 

Sparad i Fröken Linda funderar, Läsning, Läst och tänkt, Lästips

Den meningsfulla högläsningen

Läst den korta, mycket trevliga och framförallt kloka boken Den meningsfulla högläsningen av Anne-Marie Körling. Det här är en bok alla skulle läsa.

Det handlar egentligen om erövrandet av språket – orden som behöver tränas in och höras, smakas på och upptäckas. Det här börjar inte i skolan. Det börjar med det lilla barnet som föräldrar och syskon pratar med, läser med, upptäcker med.

Skolan har ett väldigt stort ansvar för läsutvecklingen, den som tar ett vardagsspråk in i ett skolspråk. Men låt oss stanna vid högläsningen. Körling dömer inte, kommer inte med pekpinnar, men beskriver ändå hur enormt viktigt det är. Påminner mig om att skapa ett klassrum som innehåller böcker. Böcker att bara lyfta upp och läsa ur. Fastna i. En kort stund.

Är det en sak som kan bidra till att texter upptäcks och att läsningen blir meningsfull så är det högläsning och samtal, men även att den vuxna tidigt hemma agerar modell. Läser, upptäcker ord, ser till att det finns ord.

Högläsning är en gåva du ger. citerar Anne-Maries som som kommer hem och har fått en ny lärare:

”Han gillar oss”, sa min son

”Hur vet du det”? frågade jag

”Han högläser”.

Vi har detta stora kollektiva uppdrag att skapa läsande människor  – det ska skolan ta och det ska vi alla ta. Kan vi inte bara börja se läsning som viktig igen?

Fröken Linda