Varit på en skrivarkurs på Fridhems folkhögskola i Skåne, Svalöv. Hemma igen och glad över det kreativa skapandet som en skrivarkurs ger. Handlar inte om att skapa storverk utan om en sorts bubbla du går in i. Texten nedan är en krönika som försöker fånga detta. Ska spara så länge jag kan på den energi det ger.
Kreativ semester
Jag trycker på knappen. Lutar mig tillbaka och ler. Tittar ut genom fönstret. Det är en mörk och kall kväll i februari och bara gatlyktorna ger ljus. Det blev en sommarkurs på Fridhems Folkhögskola igen. För ett ögonblick försvinner den trötthet jag känt hela vintern och en förväntan börjar att spira. I nästa sekund dyker andra tankar upp, Orkar jag? Kan jag? Har inte skrivit en egen kreativ rad på hela pandemin. Juli är en bit bort och energinivån kan bara inte vara lika låg då.
Med mitt ängsliga, pickande hjärta i halsgropen har jag anlänt till Fridhem. Jag kommer omedelbart ihåg varför jag tryckte på knappen då i februari. Frukosten intas utomhus med fåglar som kvittrar och med ett långt och trevligt samtal med några andra deltagare här på Fridhem. Kåserier och krönikor heter kursen. I en plastficka har jag med mig en krönika av Hanna Hellquist utklippt ur DN och några kåserier från samma tidning. Det är dags för den första informationsträffen ute på gräsmattan innan kursen börjar.
Varför spenderar jag min semester med att gå på kurs? Någon tänker nog (tyst i alla fall) att jag som medelålders, lärare och kulturtant passar väl in på målgruppen. Det vore inte att fara med osanning. För mig är det kombinationen av att vara aktiv och att vara ledig som är oslagbar. Min första skrivarkurs på Fridhem var en kurs i att skriva noveller med Jan Sigurd. Jag skrev en novell om en ung flicka som kände sig underlägsen vid en arbetsintervju för att sedan få revansch genom att få jobbet. Det var inga bra texter. Jag övade och lärde mig en form. Det gav mersmak.
MIn kurs håller till i ett avlångt rum med blå heltäckningsmatta och 8 bord placerade som ett U och en whiteboardtavla. På whiteboardtavlan står Olles fem skrivtips. De är prydligt uppskrivna i min blommiga anteckningsbok. Jag skriver på min fjärde text och hör de andra knappa på sina tangentbord blandat med enstaka korta samtal. Det bästa bakgrundsljudet för skrivande i min värld.
Från kurserna jag har gått och erfarenheter jag fått finns det fem saker med Fridhems folkhögskola jag vet säkert:
– jag lär mig något nytt
– jag utmanar mitt introverta jag socialt genom att umgås med nya människor
– jag går in i en kreativ bubbla
– jag omges av samtal, musik, sång, skratt och teater
– jag ångrar mig inte
Det är snart slut på veckan och jag sitter och skriver det sista i uppehållsrummet utanför matsalen. Utanför varvas regntunga moln med blå himmel. Runt omkring sitter kursdeltagare och skriver eller läser, ibland passerar någon förbi. Det stör mig inte alls. Det känns bara tryggt. I morgon återvänder jag till verkligheten utanför bubblan. Någon sommar framöver är det dags att kliva in i den igen.
Linda Johansson 2022-07-14
frökenlinda 